Injektering i betong så fungerar metoden och därför är den effektiv

Att täta sprickor och läckage i betong handlar inte bara om att stoppa vatten för stunden. Rätt utförd injektering kan förlänga en konstruktionens livslängd med många år, minska risken för korrosionsskador och skapa en tryggare miljö i exempelvis källare, tunnlar och garage. I den här artikeln beskrivs hur injektering betong fungerar, när den bör användas och vad som avgör kvaliteten i utförandet.

Vad injektering i betong är och när metoden används

Injektering i betong är en metod där man för in ett injekteringsmedel, ofta en vätska, i sprickor, porer eller hålrum i en konstruktion. Syftet är att täta, förstärka eller skydda. Man arbetar under kontrollerat tryck för att fylla upp tomrum som annars skulle släppa igenom vatten eller försvaga konstruktionen.

En kort och praktisk definition:

Injektering i betong är en metod där man under tryck sprutar in ett tätnings- eller förstärkningsmedel i sprickor, porer och fogar. Målet är att stoppa läckage, återställa täthet och öka konstruktionens hållbarhet utan att behöva riva eller byta ut betongen.

Metoden används bland annat i:

– källare där grundmurar släpper igenom fukt eller rinnande vatten
– parkeringsgarage med läckande bjälklag
– tunnlar, kulvertar och bergrum där vatten tränger in
– broar, kajer och dammar med sprickbildning
– industrigolv där sättningar skapat sprickor och hålrum

I många fall är injektering ett alternativ till omfattande rivning. I stället för att bila upp stora ytor och gjuta om, lagar man betongens inre struktur. Det sparar både tid, pengar och störningar i verksamheten.

Ett vanligt användningsområde är läckande källarväggar. Vatten som trycks in utifrån hittar små sprickor och porer. Genom att borra in till sprickan, montera packare och injektera rätt material inifrån, går det ofta att stoppa läckaget utan att gräva upp hela utsidan.

Metoder, material och varför förarbetet avgör resultatet

Valet av metod och material beror på konstruktion, typ av skada och om konstruktionen rör sig över tid. Två faktorer är extra viktiga: att förstå hur vattnet rör sig och att välja injekteringsmedel med rätt egenskaper.

Några vanliga material vid injektering i betong:

– polyuretan (PU): används ofta för att stoppa aktivt läckage. PU-skummet expanderar när det reagerar med vatten, fyller ut sprickor och kan skapa en elastisk tätning som tål viss rörelse.
– epoxi: lämpar sig vid strukturell lagning, där sprickor ska limmas ihop för att återställa bärförmåga. Epoxi blir hårt och starkt men klarar sämre rörelser.
– cementbaserade injekteringsbruk: används vid större hålrum och porer eller i kombination med andra material för mer omfattande lagningar.

Arbetsgången består ofta av några tydliga steg:

1. Analys av skadan
Man kartlägger var vatten tränger in, hur sprickorna löper och om betongen rör sig. I äldre konstruktioner kan flera läckvägar finnas, inte bara en tydlig spricka.

2. Borrning och montering av packare
Små hål borras vinkelrätt mot sprickan eller längs en foglinje. I hålen monteras packare, det vill säga särskilda nipplar som håller tätt när injekteringsutrustningen kopplas på.

3. Injektering under kontrollerat tryck
Injekteringspumpen pressar in materialet via packarna. Trycket justeras så att medlet tränger in i sprickor och porer utan att orsaka nya skador eller blåsa isär betongen.

4. Kontroller och efterarbete
När materialet härdat testas tätheten. I vissa fall kompletteras arbetet med ytbehandling, exempelvis dränerande skikt, skyddande beläggning eller fogning.

Förarbetet avgör hur bra resultatet blir. Om man bara tätar den punkt där vattnet syns, utan att hitta var vattnet faktiskt tar sig in, riskerar man att problemet kommer tillbaka på en annan plats. En noggrann skadeanalys sparar därför både tid och kostnader på sikt.

Fördelar, risker och vad som kännetecknar ett professionellt utförande

Rätt utförd injektering i betong ger flera tydliga fördelar:

– förlängd livslängd för konstruktionen
– minskad risk för armeringskorrosion och frostsprängning
– torrare, säkrare och mer hälsosamma inomhusmiljöer
– kostnadseffektiva reparationer jämfört med omgjutning eller nybyggnation
– kortare avbrott i drift för exempelvis garage, lager och industrier

Samtidigt finns risker när arbetet inte utförs fackmässigt. Fel materialval kan leda till att sprickor öppnar sig igen, särskilt om konstruktionen rör sig vid temperaturväxlingar eller sättningar. För högt tryck kan skapa nya sprickor eller lyfta konstruktionselement. Bristande dokumentation gör det svårt att följa upp arbetet vid senare ombyggnader.

Några tecken på ett professionellt utförande är:

– tydlig genomgång av förutsättningar och förslag på lösning innan arbetet startar
– val av injekteringsmaterial anpassat till både skada och användningsmiljö
– dokumentation av borrmönster, materialåtgång och trycknivåer
– provtryckning, visuell kontroll och ibland uppföljande mätningar efter avslutat arbete

För fastighetsägare och förvaltare är injektering i betong ofta en del av ett större underhållsprogram. Tätning kombineras då med exempelvis förbättrad dränering, kontroll av dagvattenlösningar och regelbundna statusbesiktningar. På så sätt ser man till att problemen inte bara flyttas utan faktiskt löses.

När mer omfattande skador upptäcks som stora bärande sprickor, kraftig armeringskorrosion eller sättningsskador blir injektering ibland bara en del av åtgärden. Då behövs konstruktionsberäkningar, förstärkningsåtgärder och ibland samarbete mellan flera discipliner: konstruktör, geotekniker och entreprenör.

För den som vill ha hjälp av en aktör med erfarenhet av kvalificerad injektering och betongarbeten kan det vara klokt att vända sig till en specialist med dokumenterad kompetens och referensprojekt. Ett exempel på en sådan aktör är jobi-fbg.se, som arbetar med betongreparationer, injektering och relaterade tjänster.