Homogenisator ger godare mjölk

Fettet i mjölk består av kulor i olika storlekar. Dessa kulor omges av ett membran bestående av fosfolipider och proteiner. I mjölk som inte har blivit homogeniserad stiger de större av fettkulorna upp till ytskiktet av mjölken för att där bilda ett gräddskikt. Homogenisering, som har använts i Sverige sedan 1950-talet, är en process i mejeriet och innebär en finfördelning av mjölkens fett, för att detta inte ska klumpa ihop sig och lägga sig som ett fettlager på mjölkens yta i form av grädde, utan istället fördelas jämnt i mjölken.

Olika metoder

Numera finns det möjlighet att använda sig av olika metoder för homogenisering av mjölk, där en variant är att mjölken med högt tryck pressas genom en spalt, vilket resulterar i att de större fettkulorna som finns i mjölken slås sönder till mindre fettkulor. I och med virvelbildning och turbulens splittras fettkulorna och får alla samma storlek, vilket i sin tur hindrar dem från att stiga upp till ytan. Denna behandling gör även mjölken vitare och mindre genomskinlig och ger den även en högre viskositet, lättare för att bilda skum och hindrar fettet från oxidation, vilket ger mjölken en bättre och fylligare smak.

Många användningsområden

Homogenisator är en fördelaktig sak när det gäller såväl miljöpåverkan som kostnadseffektivitet, utan att för den skull kompromissa med det viktiga livsmedelsskyddet. En homogenisator har till uppgift att minska storleken på partiklarna och även förbättra kvaliteten på de olika produkterna. Man använder homogenisatorn till livsmedelsprodukter i flytande form som har ett högt eller lågt pH-värde, för aseptisk- eller icke aseptisk homogenisering. Det finns sidor på internet som marknadsför både homogenisatorer för engångsbruk, handhållna homogenisatorer som är avsedda för mikrorör samt knivhomogenisatorer och så kallade lab-blenders, som används för homogenisering av fasta och flytande prover. Volymmässigt finns det homogenisatorer för volymer som rymmer från 0,1 milliliter och uppåt.