Registrering av varumärke så skyddar du företagets viktigaste tillgång

Ett starkt varumärke är ofta företagets mest värdefulla tillgång. Namnet, logotypen, en särskild förpackning eller till och med en jingle kan vara det som gör att kunderna väljer just dina varor eller tjänster. Med en registrering av varumärke kan den som driver företag få en tydlig och lagstadgad ensamrätt till sina kännetecken och minska risken för konflikter, kopior och dyra tvister.

När ett varumärke väl är registrerat blir det enklare att bygga långsiktigt förtroende, investera i marknadsföring och våga expandera till nya marknader. Samtidigt ställs krav: varumärket måste vara tillräckligt unikt, användas i verkligheten och hållas vid liv genom regelbunden förnyelse.

Vad ett varumärke är och varför skyddet spelar roll

Ett varumärke är allt som gör att konsumenten kan känna igen en viss avsändare. Det handlar inte bara om ett företagsnamn. Skydd kan gälla bland annat:

ord och namn
logotyper och figurer
slogans
förpackningsutformning
ljud, musikslingor och i vissa fall även dofter

Syftet är att skilja en aktörs varor och tjänster från konkurrenternas. När varumärket är registrerat får innehavaren ensamrätt att använda det för de varor och tjänster som omfattas av registreringen. Andra får inte använda ett identiskt eller förväxlingsbart kännetecken för samma eller liknande varor och tjänster utan tillstånd.

För att ett varumärke ska kunna registreras krävs bland annat:

att ingen annan redan använder eller har registrerat samma eller ett förväxlingsbart varumärke för liknande varor/tjänster
att märket har särskiljningsförmåga det får inte bara beskriva varan eller tjänsten, till exempel BÄST BRÖD för bageriprodukter

Ett beskrivande ord kan ibland bli skyddat genom omfattande användning, så kallad inarbetning. Då känner en betydande del av målgruppen igen kännetecknet och kopplar det direkt till en viss kommersiell källa. Inarbetning är dock ofta svårare att bevisa än en klar och tydlig registrering.

Skyddstiden för ett registrerat varumärke är i praktiken obegränsad, men registreringen måste förnyas med jämna mellanrum, vanligtvis vart tionde år. Dessutom finns ett användningskrav: om varumärket inte används riskerar innehavaren att förlora skyddet genom hävning.

Så går en varumärkesregistrering till i praktiken

Vägen till en hållbar varumärkesregistrering kan delas upp i några centrala steg. En tydlig struktur från början minskar risken för avslag, invändningar och onödiga kostnader.

1. Förundersökning och bedömning av registrerbarhet
Innan en ansökan lämnas in är det klokt att göra en sökning för att se om identiska eller liknande varumärken redan finns registrerade i de länder som är aktuella. Här kontrolleras både exakta träffar och sådant som kan uppfattas som förväxlingsbart. Parallellt bedöms om varumärket överhuvudtaget är registrerbart, till exempel om det är tillräckligt särskiljande.

2. Val av varor, tjänster och klasser
Alla varor och tjänster är indelade i klasser. Ett och samma varumärke kan registreras i flera klasser, beroende på verksamhetens inriktning. En noggrant formulerad varu- och tjänsteförteckning är avgörande, eftersom den styr ensamrättens omfång. Ett alltför snävt val begränsar skyddet, ett alltför brett kan göra ansökan svårare att få igenom och dyrare att upprätthålla.

3. Själva ansökan
I Sverige lämnas ansökan om svenskt varumärke in till Patent- och registreringsverket, PRV. Ansökan innehåller uppgifter om varumärket (ord, logotyp eller annat kännetecken) samt den valda varu- och tjänsteförteckningen.
För ett EU-varumärke lämnas ansökan till EUIPO, som hanterar varumärkesskydd för hela EU med en enda registrering. För ett internationellt varumärke används WIPO:s system, där en grundansökan i till exempel Sverige eller EU ligger till grund och önskade länder designeras.

4. Granskning, publicering och invändningar
Efter inlämning görs en formell och i många fall även materiell granskning. Myndigheten bedömer om det finns hinder mot registreringen, till exempel bristande särskiljningsförmåga eller risk för förväxling med äldre rättigheter.
Om ansökan uppfyller kraven publiceras den. Under en viss tid (ofta tre månader) kan andra aktörer invända. En invändning leder till ett särskilt förfarande där båda sidor får yttra sig innan beslut fattas.

5. Registrering, användning och förnyelse
Om inga hinder kvarstår registreras varumärket och innehavaren får bevis på sin ensamrätt. Därefter gäller det att använda varumärket i den faktiska verksamheten på produkter, förpackningar, fakturor, marknadsföringsmaterial och digitala kanaler.
Förnyelse sker i regel vart tionde år genom betalning av en avgift. Många väljer att låta en byrå övervaka förnyelsefrister och sköta betalningar, för att minska risken att skyddet faller bort av misstag.

Strategiska val: sverige, eu eller internationellt skydd?

Behovet av skydd skiljer sig åt beroende på verksamhetens storlek, bransch och tillväxtplaner. Några typiska alternativ är:

Svenskt varumärke passar företag som främst är verksamma i Sverige och vill ha ett tydligt, nationellt skydd.
EU-varumärke ger ensamrätt i hela EU med en enda ansökan. Det är ofta effektivt för företag som säljer digitala tjänster, e-handel eller produkter på flera EU-marknader.
Internationellt varumärke via WIPO möjliggör varumärkesskydd i flera länder utanför EU genom ett samordnat system. Varje designationsland prövar dock skyddet enligt sin egen lagstiftning.
Nationella ansökningar i enskilda länder används när enstaka nyckelmarknader är centrala, eller när länder står utanför WIPO:s system eller kräver särskilda strategier.

En genomtänkt IP-strategi tar hänsyn till var kunder finns idag, var expansion planeras och vilka konkurrenter som är mest relevanta. I många fall kombineras flera skyddsnivåer över tid: först en svensk ansökan, sedan EU och eventuellt internationella ansökningar med prioritet inom sex månader.

Utöver registrering kan bevakning vara en viktig pusselbit. Genom att kontinuerligt övervaka nya ansökningar går det att agera tidigt mot kännetecken som ligger för nära det egna varumärket, till exempel genom invändning eller begäran om hävning.

För den som vill ha stöd genom hela processen från första idékoll till förnyelse, bevakning och hantering av intrång kan ett specialiserat ombud vara värdefullt. Ett exempel är Swea IP Law, som arbetar med varumärkesstrategi, ansökningar och tvister både i Sverige och internationellt och nås via swea-ip-law.se.